Över näktergalens golv

Förra veckan dök Lena upp utanför vår ytterdörr. Hon hade undrat om jag mådde bra för det hade varit så tyst från mitt håll. Jag blev smågenerad över att jag varit dålig på att höra av mig men samtidigt glad över att någon tänkte på mig och tittade förbi. Hon var bara kvar ca en kvart och hann med en kopp kaffe innan hon rusade iväg igen. Härligt med sådant besök ibland.

Hon lade fram en bok till mig och sade: "Den här ska du låna av mig och läsa den!"

Över näktergalens golv av Lian Hearn.
Första delen i trilogin "Sagan om klanen Otori".

Först måste jag säga att boken är skriven på ett fantastiskt sätt, språket var målande, kraftfullt och vackert. Det var språket som fick mig att drunka ner mellan sidorna och vilja läsa långsamt, ord för ord men ändå hade jag svårt för att lägga ifrån mig boken. Jag ville veta vad som skulle hända sida efter sida. Jag var också glad att den här boken var lite av en fantasty skönlitteratur, det var länge sedan jag läste fantasty.

Den handlar om en ung pojke som fick namnet Takeo efter han räddats av en herreman, Otori Shigeru. Otori tog hand om Takeo som hade förlorat hans barndomshem och var i flykten från en annan klan som vill utrota hans folk. Det år han bodde hos Otori upptäckte han vem han egentligen var, att han var inte alls den person han trodde han var. Takeo hade unika förmågor, hans och Shigerus vänskap blev stark. När Shigeru råkat illa ut gjorde Takeo allt för att hjälpa honom trots hans unga ålder. Boken är en berättelse om lojalitet, hämnd, kärlek och intriger. Det är en färgglad historia och jag måste få läsa den andra delen...

Jag undrar om Lena har den?