lördag 6 juni 2009

Långritt i Haväng

En underbar dag!

Idag körde jag till Ravlunda i Haväng med Börje, på vägen dit mötte jag Lena med hennes islänningen Munni. Där på Haväng stod Gunilla och väntade med hennes islänningen Stikla.

En perfekt dag för långritt, sol och blå himlen. Inte för varmt och inte för kallt heller. Jag var lite nervös för jag visste inte hur Börje skulle uppföra sig. Ravlunda är ett stort militärområde med mycket vacker natur. Det finns många betande djur som får, jak, kor, hästar och andra djur. Så om man skulle rida här bör hästen vara van vid dessa djur.

Ca kl. 13 kom vi till Ravlunda och var ute och red. Det roliga var när islänningarna ökade farten och Börje hängde med. Han såg direkt att de inte travade så började Börje att galoppera. Men sedan insåg han att de inte heller galopperade så travade Börje. I början var han förvirrad och växlade mycket mellan galopp och trav. Jag viskade till Börje att dessa hästar töltade! Efter en stund valde Börje att trava medan islänningarna töltade. Detta för att hänga med i takten och duktiga Börje travade, travade och travade hela eftermiddagen. Stackars mig som kämpade med att hänga med i hans trav. Börje har så mjuka galopp rörelser, när bockade så kändes det mjukt också. Man sitter kvar på sadeln även om han bockar! Fantastisk häst!

Slutet på ridturen blev Börje andfådd och flämtade. Han ville inte trava mer. Vi var ute i ca 5 timmar.

Börje blev lite otålig när jag höll på att sadla honom. Tränset är nytt och helt oanvänt.



Lena gör i ordning Munni.


Här möter vi Gunilla och Lina.


#1: Ur min synvinkel.


Får och söta lamm överallt.


#2: Urmin synvinkel.


Så fanns det också lama där.


Lena & Munni.


Jag var så stolt över Börje att man kunde binda honom vid ett träd (eller vid släpet), här stannade vi för att köpa lite fika.


Gunillas fina rockard och belgisk vallhunden.


Gunilla och hennes Stikla.


Vi fikade på Blåherremölla kvarncafé. Mycket goda bakelser!!!


Ibland står djuren mitt framför oss.


Tur vi har lilla Lina med oss som fick öppna och stänga grindar efter oss.


Härliga kvinnan, Lena!


#3: Ur min synvinkel.


Lena ville att Munni skulle bekanta sig med havet närmare.


#4: Ur min synvinkel.


Börje tog mötet med jakar bra. Men så är de ju inte kor *blink*.


Min fina Börje.


Redo för hemfärd!


Det var såna där vi skulle se upp med så de inte skulle landa på oss eller precis framför hästarna!


Dessutom är det lätt att lasta in Börje i släpet men det var svårare att få honom stå still. Så snart han gick in och jag knöt fast grimskaftet började han att backa. Helena, vad tror du det hände?

Repet gick av (igen) och Börje skuttade lite runt Lenas släp. Lena med hennes uppspärrade ögon sa att jag kunde ha väntat med att lasta in Börje när hon var klar med hennes häst. Ja men han är ju lätt att lasta in... Det är bara det att Börje är väldig stark! Men min lilla duktiga häst skenade inte iväg eller sprang till får och jakar som betade en bit från släpet.

Ja, nu ska jag fan i mig börja styrketräna eller lära mig för att bli mera bestämd på Börje så att han ska inte slita loss sig från mig!

På återseende!

1 kommentar:

Anonym sa...

haha du, nej det är inte jak... det är highland cattle (ko-ras från skottland).. wesserbissern rättar ;)) // a.s och fredrik.. förresten hääääärliga bilder på fiiina börje och haväng. hälsa lena!