framför mig såg jag havet så långt mitt öga kunde se.
Horisonten låg långt bort. Någonting störde horisonten.
Kanske Bornholm?
Snett till höger kunde jag se bukten från Ystad. Land och
strand långt bort. Mitt på havet vilade ett stort lastfartyg.
Nej, den låg inte helt stilla. Sökande efter någonting gjorde den.
Fartyget flöt, så stort och kraftfullt.
Till vänster såg jag ett stängsel som gick ut mot
havet. Taggarna satte på dessa metalltrådar. Det fick mig att undra
om det fick stå där? Så fult och hånfullt mot havet.
Nedanför mig såg jag sanden och stenar. Vågorna försvann
ut tillbaka till havet. Trästockar låg och balanserade mellan att
förflytta sig uppåt mot stranden eller dra tillbaka ut mot det okända.
Sanden såg så varma ut efter solens intensiva strålar.
Överallt såg jag svalorna som flög. Snabba vindslag och med hög
hastighet, ibland med lägre hastighet flög de överallt.
Om jag räckte fram min hand skulle jag kunna fånga in en svala. Få smeka
på den men jag tror att jag skulle bli ful och skrämmande som taggstängsel.
Jag skulle också vara stor och kraftfull som fartyget.
Därför drog jag fram min kamera för att frysa en bild av en svala.
Det var svårt då de flög för fort och var överallt.
Men många klickar tog jag.
Väl hemma igen bläddrade jag genom bilderna, några bra och några dåliga.
Flesta var dåliga och suddiga. Dock var det en av dem som fångade mitt intresse.
En svala såg på mig och gjorde en bedömning av mig.
Var rädda om er, på återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar