... fick jag höra igår av Ann. Jag stod ute på paddocken och försökte att longera Lucky. Så snart jag fick pli på den vackra hästen att trava någon varv stannade han och vände sig mot mig. Han gick mot mig och började att gosa med mig. Jag skrattade och kunde inte låta bli att pussa honom också.'
STOPP säger ni kanske, nu gjorde jag fel! Ja jag vet att hästar är ett mycket intelligent djur och de är inte dumma som de ser ut. Jag borde ha visat för Lucky vem som bestämde och att han inte fick gå mot mig mitt under longeringen. Men jag har bara så svårt för att motstå hans snälla och mjuka ögon som såg bedjande ut på mig att han skulle få slippa det här.
Ann såg det, hon gick ut till paddocken med en lång piska och sade att hon skulle minsann visa för mig hur duktig Lucky var - när han ville. Han tittade sorgligt på mig när jag lämnade min plats åt Ann och lät henne att ge mig ett par lektioner. Hur man skulle visa för Lucky vem som bestämde.
Hon piskade i luften och visade för Lucky att han skulle börja trava runt. Varv efter varv, han hade mycket fina travrörelser trots han inte motionerats på väldigt länge. Inte en enda gång försökte han att sparka efter Ann, eller inte en enda gång försökte han att skrämma Ann genom att hugga till eller börja stegra.
Sedan gav hon longeringslina till mig och sade att jag måste bli strängare.
Jippi, nu funkade det. Lucky tyckte det var riktigt rolig och var duktig.
Inne i stallet när jag och Ann stod och pratade med varandra, sade hon att Lucky är en mycket snäll häst. Att jag också är en mycket snäll människa. Så vi båda två är bra för varandra!
Det ska bli rolig att börja träna Lucky!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar