Kvinnliga eller manliga hovslagare?

Idag kom en ny hovslagare för att verka mina hästar samt sätta på framskor på Börje. Annsofi kallar jag henne för.

När jag köpte Börje i maj 2009 tror jag det var. Han hade skor på alla 4 hovar, det märkliga var att han hade bakskor även på framhovarna. Dessutom såg skorna begagnade ut. Min goda väninna Helena följde med när vi tittade på Börje, hon är även en hovslagare. Jag har tur som har henne bland mina goda vänner. Det var även hon som tipsade mig om Börje. I allafall körde vi dit och tittade på Börje. Trots han hade gamla skor på sig och att de var skodd på slarvigt sätt hindrade inte mig att köpa honom.

Första skoning i min ägo var förmodligen även första gången här på svensk mark för Börje skedde hemma hos Helena. Börje var då ganska svår att lyfta upp benen och han tyckte det var jävligt jobbigt att stå på tre medan Helena jobbade med den fjärde hov. Han stegrade då och försökte att lägga ner också. Helena var duktig och tog god tid på sig. Det berodde också på att vi stod och pratade med varandra under tiden Börje fick vila lite.

Tyvärr bor Helena 30 mil från mig så det var att anlita en annan hovslagare när Helena inte var i närheten eller när vi inte var i närheten av henne. Anders, Camilla, Jenny, x (har glömt hans namn), Johan och Jessica var de som fick jobba med Börjes hovar. Kanske någon till som jag för närvarande har glömt. De alla använde olika metoder mot Börje. Anders såg bra ut och han brukade verka stallets hästar så jag anlitade honom på grund av det. Han har verkat/skott Börje de första månader när han kom till Skåne. På grund av olika orsaker valde jag att byta hovslagare och då fick Camilla, Jenny och X jobba med Börje. Max två gånger. Jag bytte direkt till en nästa hovslagare för jag ansåg att deras kemi inte fungerade med Börje som hade svårt för att vara tålig och stå snällt med tre ben. Han är också tung så han lägger gärna sin vikt neråt mot marken eller mot hovslagaren. Slutligen fick jag tipset av Helena som bor 30 mil härifrån att hon hade hört Jessica skulle vara bra och hade sin verksamhet närheten av Börjes stall. Nackdelen var att Jessica hade en egen smedja och man skulle då köra till henne när det var dags för skoning/verkning.

Jag tänkte jag skulle göra ett försök, dessutom var jag nyfiken på henne för hon gör en varmskoning tillsammans med Johan. De båda var lugna och tog hänsyn till Börjes svaga sida. Jag tyckte om dem och åkte alltid till deras smedja, trots de tog lite högre pris och att man skulle köra dit tyckte jag det var OK så länge Börje trivdes. Före jul meddelade Jessica att hon skulle flytta norrut och jag själv skulle flytta till en egen hästgård så fick jag leta efter en annan hovslagare. Jag hade nu två hästar och ingen BE behörighet så jag ville att hovslagaren skulle komma hem till mig.

Jag ringde många olika hovslagarna och pratade med dem, den siste på listan var trevlig och tyvärr tog han inte emot fler kunder men han rekommenderade Annsofi. En ny utbildad tjej som blivit färdig med yrket i augusti och letade kunder. Jag tänkte det skulle inte skada att prova att anlita henne.

Hon kom idag och det var 2,5 månader sedan Börje träffade en hovslagare sist. Han skulle bli svår att hantera och så brukade han vilja testa nya hovslagarna. Vilket som han gjorde idag, Börje tyckte det var jobbigt att lyfta frambenen och försökte att trampa ner på Annsofis fötter. Han försökte lägga ner. Han stegrade en gång. Han slog upp med hans framknän. Börje brukar inte bitas och han brukar inte sparkas. Börje är jätte snäll häst men när han tycker det är jobbigt brukar han försöka lägga ner. De tidigare hovslagarna hade skrikit åt Börje, slagit honom eller sagt till bestämt att det var inte OK han gjorde så. En annan hovslagare hade till och med gett lugnande medel till Börje. Men inte Annsofi. I ett tillfälle när Börje knuffade bort Annsofi ramlade hon bak och lade på ryggen. De tidigare hovslagarna hade svurit mot Börje och gett tillbaka på något sätt. Men inte Annsofi.

Hon gjorde något som jag aldrig sett tidigare.

Hon skrattade. Åt Börje.
Hon skrattade för varje "dumma" beteende Börje gjorde och klappade Börje.

Börje blev också förvånad. När han stegrade hade Annsofi snubblat bakåt och hon skrattade så Börje blev häpen att han stod snällt efter det. Faktiskt blev Börje lugnare och försökte behärska sig och var duktig mot slutet. Det var jag som svor mot Börje. Det var jag som sade till Börje när det var inte OK han gjorde si och så. Jag tyckte synd om Annsofi trots hon försvarade Börje och sade att hon var absolut inte rädd för Börje. Eftersom hon kunde se på honom att han tyckte det var jobbigt och var annars jätte snäll häst. Det var ju skönt för mig att höra. Jessica tyckte också om Börje. Jag tror det är viktigt för Börje att hovslagaren ska tycka om honom, de övriga hovslagarna tyckte inte om Börje och då var han mera jobbigare. Börje är en känslig häst...

Jag gillade Annsofi och bad henne komma tillbaka igen om 9 veckor. Kanske har jag hittat min hovslagare? Jag hoppas det...