År 2010

Jag tänkte jag skulle skriva lite om hur året hade varit. Det är tre stora händelser som påverkat mycket för oss och hur vårt år skulle bli.

Början på året kom Ato till vår familj. En sprallig hund som är inte lik någon annan pinscher som jag har här hemma. En härlig hund mycket personlighet. Till exempel igår kväll när jag och Thomas satt på vår hörnsoffa, Thomas på den ena änden och jag på den andra. Thomas viftade med en kexchoklad framför Ato som satt och dreglade. Jag skrattade och sade till Thomas att han kunde väl låta Ato få lukta på kexchokladen. Thomas släppte greppet om chokladkakan och Ato tog den i hans käft, samtidigt som jag bad Ato att komma till mig. Han bar kexchokladen till mig och gav den till mig. Snopen blev Thomas när jag öppnade förpackningen och åt upp hans kexchoklad. Ato hade inte krossat den och inte heller sprungit bort med kexen för att ha den för sig själv. Nej han gav glatt över till mig och fortsatte att dregla. Jag vet inte om Ato är den dummaste hund eller smartaste hund jag haft?

Mitten på året fick vi äntligen vårt efterlängtande domslut efter 2 års process. Vi vann ett tvistmål och kunde äntligen börja andas efter 2 år. En dag för 2 år sedan på en juldag fick vi en märklig julklapp med brevbäraren, ett brev som vi måste kvittera för att lösa ut det och inut brevet låg ett papper. Där det stod att vi var stämda på runt 300 000 kr. En lång historia och den blev långdragen. Vi tog kontakt med en advokat och det blev en huvudsförhandling. Senare blev det ett tvistemål på Ystads Tingsrätt. Med långa väntetid emellan och utredningar pågick. Vi visste hela tiden att vi hade lagen på vår sida men det var ändå en otäck historia och en obehaglig upplevelse. Våren 2010 bestod av förhandlingar och rättegången pågick. Vi vann. En stor tung sten föll ner från våra axlar och vi kunde slappna av och börja andas på riktigt efter 2 år.

På hösten letade vi efter en hästgård, vi tittade på många gårdar och hade faktiskt lagt bud på en annan gård innan vi hittade den nuvarande. Fast för att få köpa denna gård fick vi ett villkor att vi hade en månad på oss att sälja vårt hus i Sjöbo. En månad är en kort tid på tanke av att det är inte så lätt att sälja ett hus på marknad idag, när det är hårdare krav på att få låna pengar av banker. Men otroligt noh lyckades vi hålla det villkor och fick vårt hus sålt på 1 månad. Vi får tillträde till gården den 3 januari så det ska bli spännande.

År 2010 och tidigare bestod av många smådetaljer som jag tror kommer att leda oss in till ett bra och spännande år med mera händelser mot 2011 och till vår framtid.

GOTT NYTT ÅR!!!

Älskling...

Jag hittade denna korta dikten

Älskling
Du gör mig hel,
Du gör så jag ser,
Du gör så jag står på mina egna ben
Du gör mitt liv så himla mycket bättre
Författaren: okänd

Jag tar en dag i taget, ett ögonblick i sänder.
Jag saknar dig, jag härdar ut för du finns.
Avståndet spelar ingen roll för vi har framtiden framför oss.

Det är bara denna ovana känslan som jag har nu som gör det svårare för mig.
Just nu.

Jag vet inte exakt vad det är för känsla som jag har just nu.
Oron. Nervositet. Tomheten. Ensamheten.
Saknaden.
Men också spänningen.

Mest av allt önskar jag dig lycka till!
Vi ses snart igen!

Tack Helena & Lena!

Lånad bild av Helena

Mer om helgen hittar ni i Helenas blogg: Klicka här!

Tusen tack till Helena för denna fantastiska helg!
Tusen tack till Lena för du lät mig låna ditt släp!

Ni är underbara vänner, såna som ni växer inte på träd.
Tusen kramar!

Orken

Jag har inte haft ork att blogga, maila och chatta på ett bra tag. Men jag försöker uppdatera lite vad som händer här i mitt liv. :=)

Förra veckan blev jag avkastad när jag red Lucky. Det slogs om gnistorna när jag föll ner på marken, hjälmen tog emot ett ordentligt slag så att jag såg stjärnorna framför mig. När jag träffade marken låg jag kvar där kanske på max 2 sekunder för att snabbt ta upp mig på benen för att kolla var Lucky var. När jag försökte hålla i ordning på mina ögonen för det kändes som de rullade runt, jag fick kämpa för att sätta en fokus på en punkt där jag senast såg hästen. När jag såg att han stod lugnt och tittade på mig så kände jag hur mina ben darrade. Smärtan sken över hela mina ben och särskilt på höften.

Det var länge sedan jag trillade av hästen och jag hade glömt hur ont det kunde göra. Men samtidigt måste jag erkänna att det var lite av adrenalinkick. Det var länge sedan jag fick en sådan känsla.

Nästa vecka ska jag göra en kortare resa till Norge. Det ska bli skönt att sätta bakom ratten och bila iväg mot horisonten. Jag behöver det. Att få komma bort från min vardag en stund.

Ta väl hand om er!

Världens bästa...

Vito och Joker!

Så glad..

... är så glad att jag inte har barn. Jag är inte bunden till något barn. Jag har kvar min frihet och min självständighet - tack och lov.

Men.. Ibland undrar jag hur det känns att vara mamma? Att vara en viktig person för någon annan individ, så viktigt att jag kan påverka hur livet skulle se ut för en annan människa. Det är så skrämmande tycker jag...

God morgon

Hm, all skålar är inne i diskmaskinen. Det enda alternativ att äta frukost idag är att ha en skål mjölk med flingor. Tja, får köpa fler matskålar och (kaffe)muggar. Dricker just nu en stark kaffe kopp med vår fina servis-kopp.

Ska snart köra till jobbet!