Angående mitt förra inlägg...

.. detta handlade mest om mitt jobb. :)

Hur jag känner mig kring min arbetssituation, det pågår en omorgansination (som är ett finare ord för problem *blink*).

På återseende!

Ulrika fronten

Plats: Drakamöllan september, 2009 Fotograf: Ulrika Granström

Människor får en svacka eller flera svackor någon gång på hela sitt liv. Sista halvåret har jag haft det ganska jobbigt, åkt nerför backar så fort jag klättrat upp. Alltså kändes det som någon gång under våren hade jag snubblat nerför en klippkant och rullat ner. Bara ner och inte kunnat få stopp på rullandet, allting virvlade framför mig. Hur mycket jag än försökte att få grepp på någon rot som stack ut från klippväggen för att stanna, mina händer var väl för svettiga för det kändes som att hur jag än försökte få en fast grepp gled jag bara nerför. Det var så jag kände mig. Sanden och dammen som yrade, min kropp som ramlade hjälplöst ner och slog på allt som fanns på vägen.

Under sommaren kunde jag äntligen börja bromsa upp och börja denna mödosamma klättring upp, då och då snubblade jag till och ramlade bakåt några steg. Men det var bara att kämpa och fortsätta att klättra. Ibland hände det att jag ville bara att ge upp, särskilt ett par gånger hade jag varit mycket nära att bara släppa om greppen och luta bakåt för att falla ner mot någonstans igen. Många saker fick mig att fortsätta att kämpa upp, mina hundar, mina hästar, mina katter, Thomas, min familj och underbara stunder som att åka till Drakamöllan eller rida i Haväng. Vara ute i skogen eller nära havet. Vackra glimtar dök upp hos mig och då orkade jag att gå framåt igen.

Idag kan jag se klippkanten där jag hade för ett halvår sedan snubblat över. Jag försöker nå dit och kravla över kanten för att sedan hoppa och jubla att jag klarade det. Att jag överlevde!

På återseende!

Två lästa böcker

Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith.

Man får en härlig upplevelse i boken hur det är att leva i Afrika, rättare sagt i Botswana. Man får en varm känsla av miljöskildringarna och kataräkterna som är med i boken. Den handlar om en afrikansk kvinna som öppnar en detektivbyrå, hon möter olika klienter och löser deras problem.

Den är inte en bok som jag vill läsa en gång till, men en bok att läsa till när man vill koppla av.

Sushi för nybörjare av Marian Keyes.

Som vanligt tycker jag om henne, författaren. Men nu märker jag att hon tonat ner komediska repliker om man jämför med hennes tidigare böcker. Det ligger lite mer allvarligare ton i denna bok men fortfarande kan man känna igen vem som skrivit boken.

Den handlar om en kvinna, Lisa, som förflyttat till Dublin i Irland när hon helst velat ha åkt till USA och arbeta för en tidning. Lisa startar en tidning tillsammans med andra irländska medarbetarna. Boken riktar mest åt 3 kvinnor med olika problem som kan leda till depression, kärlek och fester.

En rolig bok att läsa tycker jag!

Elefanten är rädd för mus...

... min stora häst är rädd för snigel.

Jag var ute och red ikväll under ösregnet. Mitt framför oss kröp en brun mördarsnigel på asfalten, Börje såg den och gjorde en bromsande halt. Han tog sedan en jätte omväg för att passera den lillen snigel som lätt kunde krossas under hans hovar. Några meter framåt överraskade tre rådjur mig som plötsligt hoppade ut på vägen från skogen ut mot åkern på andra sidan om vägen. Börje brydde inte alls om dem. Inte heller brydde han om lösspringande och skällande hund som kom mot oss. Korna och fåren var ofarliga tyckte han. Vidare red vi på vägen under ösregnet. Regnet rann över mitt ansikte så jag hade svårt att se framför mig.
Återigen hoppade Börje högt upp och till vänster. Han darrade när han såg ett par svarta sniglar som försökte göra sig små vid vägkanten.

Min stora häst!

Alkemisten

Alkemisten av Paulo Coelho

När jag var på besök hos grannen kom vi in på tal om böcker. Vi diskuterade vad för böcker vi tyckte om. Jag är en all-läsare som många av er vet. Jag frågade också om hon hade några böcker jag fick låna, en av dessa var Alkemisten. Jag hade hört talas om boken sen tidigare, den är en mycket omtalad bok men jag hade inte haft något tillfälle att läsa den. Så igår när jag hade läst klart förra bok tog jag fram denna bok. Jag blev helt uppslukad av boken.

Berättelsen är skriven på ett sagobart språk som får mig att längta att läsa Tusen och en natt igen. När jag kom fram till sista sidan fick boken mig att tänka länge på vad för budskap författaren ville delge. Många tänkvärda saker kom han med.

Handlingen går ut på en fårherde som fått 2 återkommande drömmar som handlar om en skatt som ligger gömd vid pyramiderna. Bortom den andra sidan om öken, över oaser och över havet. Pojken bor själv i södra Spanien och under hans resa dit träffar han en del betydelsefulla personer och upplevelser.

Det är en bok som jag tycker alla bör få läsa!

På återseende!

Inglourious Basterds

För närmare 2 veckor sedan tror jag, gick jag ut på bio med Thomas och Jonas.
Vi tittade på en film som heter Inglourious Basterds regisserad av (enligt mig) en grym regissör Quentin Tarantino. Jag tror att om man tycker om Quentin Tarantino så kommer man att älska denna film. Jag älskar den!

Filmen är en riktig hämndorgie. Vilket som ligger på Tarantinos specialitet, som man kan läsa på DN: ".. ju längre en dialog pågår i en Tarantinofilm, desto säkrare är det att allt kommer att ta en ända med förskräckelse. I synnerhet om ett till synes ömsesidigt samtal är omgärdat av sirliga och respektfulla åtbörder, i sig bara ett mått på den civilisatoriska fernissa som ofelbart utmynnar i brutalitet."

Thomas tyckte att ibland blir dialogen för långa i filmen men då brakar det bara ihop till slut efter denna långa dialog. Det är typiskt Tarantino. Det kan man se på följande filmer som han gjort som till exempel Kill Bill och Reservoir dogs. Den här filmen är grym bra tycker jag, jag älskar bara Brad Pitt och Christoph Waltz i denna film.

Trailer.

Tidsresenärens hustru

Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger

Redan efter 10 sidor undrade jag vad det var för en bok jag hade framför mig. Det var svårt att hänga med i början men ändå kunde jag inte lägga ifrån mig boken. Jag måste få fortsätta att läsa och därefter gick det mycket lättare. Författaren skrev på ett fantastiskt sätt och vilken kärlekshistoria.

Längtan och väntan efter sin livskamrat kan vara väldigt svårt men när man är kär så finns det inget som kan hindras ifrån att älska. Clare var 6 år gammal när hon träffade Henry förförsta gången och då var han 36 år gammal. Men Henry var 28 år när han träffade Clare för första gången då hon var 20. Jag imponerades djupt av hur författaren kunde hoppa mellan olika tidsbegrepp och hitta med olika paradoxer.

Clare är en underbar och tålmodig kvinna som älskar Henry av hela hennes hjärta, hon accepterar honom och hans fel. Hade det inte varit för Clare skulle Henry för länge sedan sjunkit ner i träsket. Men det var nog ödet som förde dem ihop.

Jag grät när jag kom till sista sidorna, jag vet inte om det berodde på att jag låg på sängen och längtade efter Thomas som just nu är på en jobbresa. Jag har inte sett Thomas på 1 vecka och det dröjer till imorgon kväll då kan jag få se honom igen. I allafall grät jag när jag kom till de sista sidorna, att kärlek kan känna ont och ensamt ibland men ändå ska vi glädja oss vid att vi får lyckan att uppleva kärleken.

Boken har blivit till en film också, filmen kommer till Sverige den 9 oktober.