Snart blir det mera

Mera inlägg kommer snart och inom kort när jag har mer att berätta.

Jag hade inte vågat att skriva någonting om husförsäljning och att vi köpt en gård tills allt blivit klart. Vi hittade en gård med litet hus med mycket mark, kruxet var att vi fick köpa gården om vi kunde sälja vårt hus. På 1 månad. Det var bankens villkor för att låna ut oss pengar och att vi inte skulle behöva ha 2 fastigheter.
Det var svårt eftersom vilken säljare skulle gå med på detta villkor när de vill sälja sin bostad. Men det gjorde säljarna till denna gård. Det måste vara ett tecken?

En månad. 30 dagar. Att kontakta en mäklare. Få en tid för första besök av mäklaren för att värdera huset och en annan tid för en fotograf för att fotografera hemmet. Från första kontakt med mäklaren till utannonsering tog ungefär 1 vecka. 3 veckor kvar att sälja huset. Sedan 1 vecka på hemnet och 7-10 dagar senare var det 2 visning och 1 privat visning. Då blir det 2 veckor kvar för att vi skulle vara säker på att gården skulle bli vår.

Nervositet och många timmar med nagelbitarna och ännu mer tid åt städning.
Det blev en budgivning och det tog några dagar för att få fram en köpare som gått ut med sitt sista bud och vi accepterade det. Dock ville de ha en elbesiktning och överlåtelsebesiktning. Två olika tider och två datum inbokad och deadline närmar sig. Jag får kallsvett och börjar bli orolig, tänk om det visar sig att köparen backar ur och vår dyrbara tid går förlorad?

Dagarna före det kontrakt för gården skulle hävas upp om vi inte fått vårt hus sålt närmar sig alldeles för fort. Elbesiktning gick bra. Precis som jag förväntat mig. Men det var den där överlåtelsebesiktning som oroade mig mest på grund av vi har en källare och vårt hus var inte dränerad. Två dagar före det absolut sista datum som vi måste få ett underskrift på papper att vi sålt vårt hus skedde det.

En besiktningsman dyker upp och med hans papper och en penna går han runt huset och gjorde några anmärkningar. Kom med kommentarer och synpunkter. Bockade på hans papper med pennan. Ett gedigent hus var det. Mycket bra byggt och ett fantastiskt hus från 1950-talet. Köparen var med på besiktningen. Det hela tog ungefär 3,5 timmar och sedan rekommenderade besiktningsmannen ett par saker och köparen åkte hem för att fundera. Senast klockan 17 ville vi få veta vad hans svar var.

Några minuter efter 17:00 kom mäklaren med ett papper där köparen hade skrivit på och försäljning av vårt hus är genomförd!

Vi blir ägare till en hästgård från och med den 1 februari. Det känns både fantastiskt och overkligt att våra drömmar blir uppfyllda. Mina drömmar är att en dag kunna sitta inne i stallet när det är mörkt utanför, på en soffa som jag ställt inne i stallet. Jag ligger på soffan med mina hundar på mina fötter. Doften av halm och hö. Hästarna som fnyser och mumsar i deras box. Bara ligga där och läsa. Då är jag tillsammans med de bästa som jag vet - En bra bok. Mina hundar. Mina hästar.

Min man får göra det som han tycker är roligt, använda hans kropp, styrka och hjärna för att arbeta utomhus. Med många olika möjligheter.

Jag hoppas att ni arbetar för att nå era drömmar, det känns underbart när man är där. Vi är nästan där.

Gles mellan blogginläggen

Hallå,

det är inte bloggtorka som jag har. Jag har alltid något att skriva om och massor saker som jag skulle tycka om att skriva. Men jag vet ju inte riktigt vilka som läser den här bloggen :) och om det överhuvdstaget någon läser den här.. Så jag skriver mest för min egen skull. Ni som känner mig vet att mitt minne sviker mig ofta. Jag har dåligt minne men mycket bra lokalsinne och kommer ihåg andra saker för tydligt när jag är så dålig på datum, böckernas titlar/författarna (namn), siffer och långa ord.

Jag har varit sjuk, ganska länge och det var så jobbigt eftersom jag hade inte tid att ligga sjuk hemma och vill hela tiden röra på mig. Jag går på allmänslydnadskurs på torsdagarna med min yngsta hund Ato. De andra tre hundar ligger hemma för det mesta och softar. Jag tränar Börje och åker inte så ofta ut till tränaren som förr i tiden. Jag är så glad i Börje så det är nästan omöjligt för mig att beskriva min glädje över honom. Jag är evigt tacksam att Helena hittade honom åt mig. Vi två är helt perfekt för varandra. Börje är en rolig häst med en härlig personlighet.
Nu går det mycket lätt att rida honom (för mig), jag använder numera snäll bett och litar helt på honom.

Hrönn har kommit till vårt stall och jag har börjat att träna hennne. Hon är en enkel och okomplicerad islänning. Så okomplicerad att jag måste hela tiden påminna mig själv att inte gå för fort fram. Det är tur jag satt upp mål och olika delsmål. Som hur hennes träningsprogram ser ut och vi ska åka till tränaren några gånger nu fram till jul. Inte först förrän efter jul vid årsskiftet ska inridning påbörjas. Alltså med ryttaren på rygg. Nu jobbar jag mest bredvid och tillsammans med Hrönn för att lära känna varandra och förstå oss varandra. Det har gått jätte bra.

På återseende!

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

Skriven av Jonas Jonasson.

En helt underbar bok med en härlig underhållande gubbe som är hela 100 år gammal. Allan heter han och jag skulle ha varit stolt över honom om han varit min egen släkting. Allan har upplevt så mycket i hans liv och träffat många stora män som han hjälpt på något sätt. Allan har ett ototalt intresse för politik och tänker helt realtiskt. Han tänker ungefär så här, sker det något så sker det. Han tänker inte för mycket på "om" och planerar för mycket. Allans liv är så otroligt. I allafall hamnade han till slut på ett åldershem och hade det tråkigt, han tycker inte om ställets sjuksköterskan på grund av han inte får dricka grogg. Den dag han fyller år bestämde han helt spontant för att kliva ut från fönstret för att ta en promenad därifrån. På vägen bort råkar han ut för en väska där det innehåller 50 miljoner kronor. Allan tog den för att han har lovat att se efter väskan när ägaren går på toaletten, på samma veva går han på bussen och tar med sig väskan av säkerhetskull. När väskägaren går ut från toaletten ser han hur Allan försvinner med väskan. Då börjar jakten efter väskan.

Jag rekommenderar boken, jag skrattade och log mycket åt den härlige gubbstrutten. Vi får också läsa hur han hade levt och som sagt är hans liv helt otroligt, han överlevde världskrigen, fånglägren, flykten över Himalaya, möte med diaktorer och presidenter. Med flera...

Släktet

Skriven av Guillermo Del Toro & Chuck Hogan.

Namnet på bokomslaget fångade mitt intresse för boken, Guillermo Del Toro sysslar med filmer. Så jag tänkte jag skulle ge boken en chans och se om den var bra trots den är skriven av honom. När jag läste boken fick jag en tydlig känsla av språket att författarna var inte direkt författarna eftersom det fanns inga miljöbeskrivningar och jag fick ingen upplevelser för känslor och karaktärernas upplevelser. Men däremot var det spännande att läsa boken.

Skräck. Spänning. Vampyrism.
Å den andra sidan slutet på boken tyckte jag det blev för mycket halshuggningar och dödande. Jag tror nog att denna bok skulle passa bra till för att bli en film...

Boken handlar om att någon hade hjälpt en stormästare alltså en uråldrig vampyr över från Europa till New York. När planet landade på JFK flygplatsen var alla resenärerna döda. Trodde de. De var rädda om det var ett livsfarligt virus så ringde de upp Eph Goodweather. Snart försvann döda kropparna och även de 4 överlevande. Eph upptäckte att det var någonting annat än virus, någonting som översteg hans kunskap. Under hans utredning träffade han en ny bekantskap, professorn Setrakian och råttjägaren Fet. De blir till vampyrjägarna och en jakt efter Mästaren börjar.

Boken är den första delen av en triology och jag ska nog köpa den andra delen så snart den släpps ut i Sverige. Jag rekommenderar boken till dem som tycker om skräck och thriller. Hade det varit en film så skulle jag ha sagt det är mycket zombie och spalsh i den...

På återseende!

Hrönn från Skáneyland

Hrönn är en helt okomplicerad islänning. Hon är 3,5 år gammal nu och jag mätte henne nyligen. Enligt mätstickan är hon ca 129 cm. Jag hoppas hon kommer att växa åtminstone 1-2 cm till.


Mina underbara hästar..

Hrönn & Börje.



På återseende!

Testar...

... Att blogga från iphone :-)...

Trevlig helg!

Bröstcancer...

Den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor är bröstcancer, varje år får 7 000 svenska kvinnor besked att de har bröstcancer. En nära person till mig är en av dessa 7 000 svenska kvinnor, hon fick sitt besked igår.

Hon sade till mig att hon inte alls känner sig sjuk, därför kom beskedet som en chock för henne och även för oss alla. Det var tack vare en kallelse till en mammografi som hon fick och hon gick dit. Det visade sig att det inte stod till i den högra brösten och hon fick en annan tid för en ytterligare undersökning. Det gick faktiskt snabbt, hon behövde inte vänta så länge på tiden och cirka 1 vecka efter undersökningen fick hon veta att hon har cancer.

Tänk om hon inte hade gått till mammografi? För hon berättade att hon kände inga knölar alls på brösten och under armhålor. Det fick mig att fundera...

Kvinnor brukar också få kallelse till en gynekologisk undersökning för att ta cellprover. Jag är en av dem som inte brukar höra av mig för att boka en tid när jag får kallelser till undersökningar, jag hade tyckt att jag inte behövde göra det och att det var en tidslöseri att till exempel ta ledigt från mitt jobb bara för att köra ända ut till Ystad och sätta ner i väntrummet. Efter en stunds väntetid får man komma in och ta de obehagliga skrapningar.

Ju tidigt man kan upptäckta avvikelser desto lättare kan man behandla mot dem. Nästa gång jag får en kallelse kommer jag att tänka en gång till innan jag skulle säga att jag kanske tycker det är onödigt att åka dit....

Ta väl hand om er!