Frostnätter

Skriven av Arnaldur Indridason.

En isländsk författare, jag tror inte jag läst någon isländsk bok tidigare. Fylld med förväntningar såg jag emot att börja läsa denna bok. Faktiskt blev jag ganska besviken, det kändes mer som en debutbok jag läste trots denna var kanske 6:e bok som utgavs. Jag googlade lite runt och läste på olika bokrecensions sidor att de flesta hade blivit besviken på grund av de första böcker var bra, sedan sjönk betyget neråt och när de kom till 6:e bok var det en tvåa som de flesta gav. Kanske jag ska ge författaren en chans och läsa hans första böcker?

Dessutom enligt en bokrecenest var hon urled på att huvudskaraktären tjatade om hans försvunne bror, vilket som han även gjorde i denna bok. Alltså hade tjatet om hans bror fortsatt över från några tidigare böcker.

Jag hade saknat författarens beskrivningar om Islands natur, miljön och omgivning. Jag upplevde att det var mycket dialog mellan personer i boken. Synd för annars tror jag att historien skulle vara bra, den handlar om ett självmord som senare visade sig att smådetaljer inte stämde. Samt att Erlendur följde hans magkänsla att det kunde vara ett brott som skett.

Boken är en besvikelse men det kanske berodde på jag hade för höga förväntningar?

SUCH Elstenberg Ophelia

Pilar började bli gammal och det märktes. Hon var stel om bakbenen och sov mera. Men hon var pigg och busade gärna med Ato. För 2 veckor sedan öppnade hon dörren och gick ut på egna vägar. För några dagar sedan öppnade hon skåpdörren i köket där innanför fanns sopor. Hon hade som vanligt kollat om jag hade choklad i min sängbordslåda och som vanligt hoppats på att hitta några goda bitar som jag försökt gömma där.

När jag kom hem från mitt kvällspass 14 december såg jag på en gång att någonting inte stämde med Pilar. Hennes hals var svullen och hon skrek när jag strök över halsen. Jag kände att alla hennes lymfkörtlar var rejäla stora och hon hade väldigt ont. Lymfkörtlar ligger utspridda i kroppen, i halsen, armbågar, juvrar, knäskålar och med mera. Lymfkörtlar utgör en del av kroppens naturliga immunförsvar och där samlas bakterier/virus. Får man virusinfektion svullnar någon lymfkörtel för att utkämpa mot viruset. Det är min allmänsvetande om vad lymfkörtlar var för något. I allafall var alla lymfkörtlar svullen hos Pilar, vissa platser på kroppen var de stora som valnötter. Men värst drabbad var i halsen där var det väldigt stort som golfboll. Pilar hade mycket ont och hade svårt för att vrida på huvudet.

När vi kom till veterinär igår såg hon på en gång att Pilar hade alla symptom för malign lymfom/lymfkörtelcancer. För man skulle vara säker på det måste man ta prover men det skulle dröja ungefär 1 vecka innan man skulle få provsvar, veterinären sade också att Pilar var i mycket dåligt skick att hon med stor sannolik inte skulle överleva behandlingar. Jag var ganska upprörd över att det hade gått så fort och veterinären förklarade också att när man är långt framskriden i sjukdomen kan alla symptom dyka upp väldigt snabbt. Att de blev mycket stora i halsen kunde bero på att Pilar var på slutet på sin sjukdomsflöde. Det var då jag fick mitt svar på alla mina funderingar.

Vattenskålar som alltid var uttömd (onaturlig törst).
Jag skyllde på att jag hade 4 hundar och 2 katter, men på sista tiden hade jag börjat att undra eftersom när jag fyllde på vattenskål blev den snabbt uttömd. Vilket som inte var så för ett par månader sedan...

Trötthet, Pilar sov alltid och hela tiden.
Jag trodde det berodde på åldern och lät henne vara, men även här hade jag börjat bli orolig för mot slutet sov hon alldeles för tungt.

Balansrubbning. Hon hade mer och mer svårt för att gå nerför trapporna. Hon vinglade med bakdelen alltför oftare mot slutet och jag trodde det kunde bero på hennes slitna höfter men ändå var jag tveksam mot det eftersom hon haltade inte. Hon vinglade som hon tappade balans då och då. Samt tyckte jag att hennes ögon såg bra ut så jag tyckte det var lite konstigt med att hon mot slutet hade vägrat att gå nerför trapporna själv. Nu vet jag det var på grund av dålig balans.

Liksom hade hon små knölar där och här, jag hade tänkt det kunde vara på grund av ålderdomstecken. Vi var hos veterinär för ett par månader sedan och då hade man sett hon hade kraftig urinväginfektion och veterinären ville jag skulle komma tillbaka för att göra en ordenlig undersökning eftersom även då hade hon tyckt att någonting inte stämde med Pilar. Vi fick antibiotika och ett löfte att vi skulle komma tillbaka. Men som sagt mådde Pilar bra vissa dagar och andra dagar tog hon det lugnare så jag kom inte tillbaka till veterinär förrän igår då var det för sent. Men å den andra sidan skulle Pilar ändå inte ha chans mot sjukdomen.

Det gick så snabbt... Jag hade trott hon skulle en dag bli påkörd eller dö av någon annan anledning, aldrig hade jag trott att hon skulle dö av en sjukdom. För mig var hon en oövervinnlig hund i full hälsa, aldrig varit sjuk och en stark hund.

Vi lade även märke till att Pilar som normalt alltid varit stressad när hon besökte djurkliniker, igår var hon mycket lugn och helt avslappnad. Hon hade nog redan fattat det beslut åt oss att hennes liv på denna jord var avslutad. Hon hade gett mig många minnen och även fina avkommor. De tre har jag här hemma, Pilar är mamma till Vito och Pinky. Farmor till Ato. Genom dem lever Pilar vidare.

Sista bild på Pilar tillsammans med Ato.



Elstenberg Ophelia - Född 1999.07.28 i Perth, Australien.
- Importerades av Kennel Rattenjäger, Irene Kuisma.
- Kom till Norge/Sverige juli 2000 och bott hos Ulrika Wahlgren/Granström.
- Svensk Utställnings Champion.
- Deltagit i MH.
- Varit på många hundkurser.
- Rattenjäger E kull.
- Rattenjäger H kull.
- Ganglands maffia kull.
Död 2010.12.15 i Löberöd Djurklinik.

Vila i frid, Pilar!

Beyond The Rainbow

As much as I loved the life we had and all the times we played,
I was so very tired and knew my time on earth would fade.
I saw a wondrous image then of a place that's trouble-free
Where all of us can meet again to spend eternity.

I saw the most beautiful Rainbow, and on the other side
Were meadows rich and beautiful -- lush and green and wide!
And running through the meadows as far as the eye could see
Were animals of every sort as healthy as could be!
My own tired, failing body was fresh and healed and new
And I wanted to go run with them, but I had something left to do.

I needed to reach out to you, to tell you I'm alright
That this place is truly wonderful, then a bright Glow pierced the night.
'Twas the Glow of many Candles shining bright and strong and bold
And I knew then that it held your love in its brilliant shades of gold.

For although we may not be together in the way we used to be,
We are still connected by a cord no eye can see.
So whenever you need to find me, we're never far apart
If you look beyond the Rainbow and listen with your heart.

cg - 1995

Aldrig för gammal...

... för att rota bland sopor och hoppas.

Vår kära Pilar, är 11,5 år gammal idag. Om jag räknat rätt. I hela hennes liv hade hon alltid snokat. Hon hittar allt som jag gömt i lådorna, i handväskan, fickorna, påsarna och hyllorna. Hon kan öppna lådorna i sängbord och byråer. Hon kan öppna köksskåpar och dörrar. Hon gör hål i fickorna utan att ta sönder jackor eller byxor. Hon hoppas alltid att hitta något gott. Det är vanligt att jag ser öppna lådor, jag blir inte rädd och tror att det spökar inomhus - nej det var bara Pilar som varit framme igen.

Idag när jag var på väg ut till stallet tog jag en titt i köket. Det fanns inga sopor och ingenting att kalasa sig på. Jag visste att jag hade inga gömda choklad någonstans. Jag bestämde mig för att lämna dörren till köket öppet för det var varmare i vardagsrummet än på övervåningen. Allt var lugnt tänkte jag när jag låste dörren efter mig och körde iväg till stallet.

Jag kom hem och förstod direkt att Pilar hade varit framme. Igen. Jag gick in till köket och hittade öppna köksluckor och skrattade åt Pilar att hon hade blivit snopen när det fanns inga sopor. Jag gick in till vardagsrummet för att hälsa på Pilar, men hon låg inte på soffan. Istället låg det en mjölkförpackning på soffan. Pilar hade tagit den istället för att slicka upp all de sista droppar som fanns inne i förpackningen.

... Nu skrattade jag sist.

MISSTAGET

Misstaget, skrivet av Lee Child.




Jag hade på den sista tiden haft svårt för att koncentrera mig på en bok. Normalt läser jag ut en bok på några dagar, max 7 dagar. Men denna bok tog jag längre tid på mig att läsa. Gick genom några sidor sedan lade jag undan boken för att göra något annat. Alltså är denna bok inte direkt en sträckläsning. Jag vet inte om det beror på boken eller på mig själv?

Det kände som jag läste en film. Misstaget skulle bli en riktig spännande film. Deckare. Action. Död. Laglösa personer. Jag hade köpt boken på ICA Kvantum och när jag kom en bit in i boken förstod jag att det fanns fler böcker om samma enstöringe man Jack Reacher. Trots att boken inte gav mig en sträckläsning skulle jag vilja ha fler Lee Child böcker.

Den handlar om en märklig kidnappning, allt från början till slut hade någonting inte stämt för Jack Reacher. Han råkade bli inblandad och råkade att erbjuda sin hjälp för att få fast kidnapparna. En spännande handling som jag tror det skulle passa bättre för en film. Jack Reacher var en före detta militärsnut och i rollen skulle kanske Hugh Jackman passa.

På återseende!

Rättelsen

Det är inte topplån vi pratade om idag på banken.
Bolån är det.

Bankmannen vs. Thomas

Normalt brukar jag inte tycka om snön men idag gör jag det. Fantastisk snöyra. Härligt vitt landskap. Perfeka tillfällen att bara sitta inomhus och spela TV-spel, läsa romanstiska böcker, äta godis och njuta av att bara få vara hemma.

Idag träffade vi vår handläggare inne i banken. Det är tredje gång vi träffats och jag tycker om honom. Han påminner om Thomas på något sätt, en äldre man som Thomas kanske skulle vara om 25 år, de båda är duktiga på siffror och vet vad de talar om. Det är rolig att se dem två sitta mittemot varandra och prata om siffror. Bankmannen försöker att inte bli för imponerad av Thomas och det märks även på honom att han tycker det är skönt att diskutera olika frågor med Thomas för Thomas vet precis vad och hur han ska svara på frågorna. Idag gjorde vi upp hur utbetalningar till vår gård ska gå till och att Thomas ska bli helkund hos Färs och Frosta Sparbanken. Personalen på kontoret här i Sjöbo är väldigt trevliga tycker jag. Här nedan är ett exempel på hur diskussion pågick mellan bankmannen och Thomas:

Bankmannen: "Hur lång tid kan ni betala av topplånet?"
Thomas: "X år."
Bankmannen antecknar och tittade upp igen mot Thomas och uppgav siffran.
Thomas: "Inga problem det är X % av beloppet på X kr."
Bankmannen tog fram miniräknaren och knappade ner siffrorna medan Thomas svarade med stor självsäkerhet: "Det blir X kr i månaden."
Bankmannen visade fram miniräknaren och tittade imponerat på Thomas som hade sagt de rätta siffror.

Thomas hade inga papper framför sig, bara en mapp med papper som bankmannen vill få kopior av. Denna bankmannen är en tuff förhandlare men Thomas är tuffare. Bankmannen gillar Thomas. I ett tidigare möte när vi diskuterade om att ta ett lån av ett belopp till vår gård hade bankmannen frågat Thomas om vi trodde att vi kunde sälja vårt hus snabbt. Thomas hade då svarat utan några tvekan alls och med en säker röst: "Självklart! Det är bara frågan om priset." Idag gratulerade bankmannen att Thomas hade rätt och dessutom att vi sålt huset med vinst och snabbt.

Jag är gift med en affärsman.