Alla har en deppig dag.

.. Ibland dyker det upp en eller fler personer under sitt liv som man bara vill spy galla över. Jag vill inte skriva på facebook eller här på min blogg om andra personer men det har gått så långt nu känner jag att jag bara vill skrika åt henne att sluta, hon är hopplös och gör mig så retlig.

Nu har jag spytt galla, det är okej att ha en deppig dag. Men det är inte världens undergång och det är inte allt. Jag har andra saker i mitt liv som helt förgyller mina dagar, varje dag och dygnet runt. Mina goa vänner. Mina hundar. Mina katter. Mina hästar. Vår gård och min make.

Ni är bara så bäst!

Inre ro

En god vän sade att jag skulle få en inre ro när jag fått hem mina hästar. När jag har alla djur hos mig och inte har några "måste" som att köra ut för att till exempel mocka och utfodra mina hästar varje dag när de stod uppstallad någon annan plats.

Det kommer visserligen andra "måste" nu när jag och maken bytt en livstil, från stadsbo till landsbo. Vi har mera ansvar nu och mera att göra. Vi ser fram emot att göra våra egna misstag, dumma beslut och idiotiska idéer för att dra lärdom av dem.

Det är fortfarande nytt med allting och vi tackar alla inblandade personer som hjälpt oss med många olika sätt, deras erfarenheter, deras tips och råd, att de är våra bollplankar och gudskelov att det finns Internet med sin ofantlig information. Bara googla och hoppas på att någon eller några därute hade skrivit i nätet i något forum eller blogg eller i någon hemsida för att dela av sig sina upplevelser.

Vi hämtade hem hästarna igår, jag kan redan nu säga att jag har den där inre ron som min väninna sade jag skulle få. Det kändes fantastiskt att de är här. Jag går ut så ofta jag kan för att bara titta på dem, för att få klappa och gosa med dem precis när jag vill. Jag släpper ut hundarna så de får kissa medan jag står vid hagen och ler när jag ser söta Börje som är så glad i sin Hrönn. Han hade under nästan ett halvårs tid bara stått i sin hage och skickat längtansfulla blickar till Hrönn som stod i en annan hage med en annan kompis. Det måste vara ett första kärleksögonkast som Börje fick när han fick syn Hrönn för första gången. Hans hagekompis var inte direkt snäll mot honom så han hade på sista tiden blivit mer och mer deprimerad tyckte jag.

Nu är han glad och mycket lycklig att få Hrönn i sin närvaro. Han följer efter Hrönn och håller koll på henne. Jag tror det blir ett tal om ledarskap de första gånger jag ska ta ut Börje på en ridtur och lämna Hrönn hemma. Men det ser jag fram emot...

Nu ska jag förbereda stallet och plocka in alla saker som ligger ute i släpet. Fullt med bara utrustningar, ridtillbehör och foder som jag hämtat från tidigare stall, ringa min granne för att be honom komma över med höensilaget, ringa till Djurgårdens lantbruksprodukter för att reservera minst 100 st stolpar. Jag har bokat en tid för hovslagare och även ska jag ringa för att boka en tid för vaccinationer till hästarna.

På återseende!

ROV av Sharon J Bolton

Ännu ett nytt bekantskap för mig och jag blev positivt överraskad. En sträckläsning med mord, runor, folktro, lögner, utanförskap och författaren måste nog ha blivit impopulär på Shetlandsöarna med denna bok. Jag vill resa till Shetlandsöarna efter jag läst boken på grund av det fantastiska klimat som hon beskrev. Förmodligen kan boken även höja på turism åt Shetlandsöarna med sin dimma och spöklika klipporna.

Boken handlar om en förlossningsläkare som just flyttat till en av öarna med sin make. Hon blir inte direkt omtyckt av arbetskamraterna och inte heller av makens föräldrar men hon gör sitt bästa att trivas på ön med hennes hästar. Hon och mannen försöker också få barn men av någon anledning kunde hon inte bli gravid, orsaken till det framkommer senare på boken och det var en bisarr läsning när det kom fram. I allafall skulle hon begrava hennes häst på hennes fält och när hon grävde råkade hon på ett lik med hål på bröstet som någon hade tagit ut hjärta. Samt hade liket runor ristad på ryggen och eftersom hon är en läkare såg hon senare att liket varit gravid.

Då börjar det hända saker och fler frågor kommer fram. Tora Hamilton, läkaren, försöker få svar på hennes frågor och hon möter motstånd överallt. Hennes man, polisen, sjukhusets läkarna och hon blir förvirrad eftersom det verkade som alla var inblandad på någoy sätt. Vem var oskyldig egentligen? Vem kan hon lita på egentligen?

En väldig bra deckare och jag kunde inte lägga ifrån mig boken så jag läste långt fram till småtimmarna. Jag rekommenderar boken ! Ett måste för deckareälskare också.

År 2010

Jag tänkte jag skulle skriva lite om hur året hade varit. Det är tre stora händelser som påverkat mycket för oss och hur vårt år skulle bli.

Början på året kom Ato till vår familj. En sprallig hund som är inte lik någon annan pinscher som jag har här hemma. En härlig hund mycket personlighet. Till exempel igår kväll när jag och Thomas satt på vår hörnsoffa, Thomas på den ena änden och jag på den andra. Thomas viftade med en kexchoklad framför Ato som satt och dreglade. Jag skrattade och sade till Thomas att han kunde väl låta Ato få lukta på kexchokladen. Thomas släppte greppet om chokladkakan och Ato tog den i hans käft, samtidigt som jag bad Ato att komma till mig. Han bar kexchokladen till mig och gav den till mig. Snopen blev Thomas när jag öppnade förpackningen och åt upp hans kexchoklad. Ato hade inte krossat den och inte heller sprungit bort med kexen för att ha den för sig själv. Nej han gav glatt över till mig och fortsatte att dregla. Jag vet inte om Ato är den dummaste hund eller smartaste hund jag haft?

Mitten på året fick vi äntligen vårt efterlängtande domslut efter 2 års process. Vi vann ett tvistmål och kunde äntligen börja andas efter 2 år. En dag för 2 år sedan på en juldag fick vi en märklig julklapp med brevbäraren, ett brev som vi måste kvittera för att lösa ut det och inut brevet låg ett papper. Där det stod att vi var stämda på runt 300 000 kr. En lång historia och den blev långdragen. Vi tog kontakt med en advokat och det blev en huvudsförhandling. Senare blev det ett tvistemål på Ystads Tingsrätt. Med långa väntetid emellan och utredningar pågick. Vi visste hela tiden att vi hade lagen på vår sida men det var ändå en otäck historia och en obehaglig upplevelse. Våren 2010 bestod av förhandlingar och rättegången pågick. Vi vann. En stor tung sten föll ner från våra axlar och vi kunde slappna av och börja andas på riktigt efter 2 år.

På hösten letade vi efter en hästgård, vi tittade på många gårdar och hade faktiskt lagt bud på en annan gård innan vi hittade den nuvarande. Fast för att få köpa denna gård fick vi ett villkor att vi hade en månad på oss att sälja vårt hus i Sjöbo. En månad är en kort tid på tanke av att det är inte så lätt att sälja ett hus på marknad idag, när det är hårdare krav på att få låna pengar av banker. Men otroligt noh lyckades vi hålla det villkor och fick vårt hus sålt på 1 månad. Vi får tillträde till gården den 3 januari så det ska bli spännande.

År 2010 och tidigare bestod av många smådetaljer som jag tror kommer att leda oss in till ett bra och spännande år med mera händelser mot 2011 och till vår framtid.

GOTT NYTT ÅR!!!

Det trasiga fönstret

Författare: Jeffery Deaver

Den perfekta gärningsmannen vet allt, har all information och är flera steg före polisen, gör de perfekta brotten. Finns det en sådan gärningsman? Det hoppas verkligen inte jag. Det trasiga fönstret är en riktig gastkramande deckare. Jag hade svårt för att lägga ifrån mig boken och försökte att hjälpa huvudskaraktären, en privatutredare, Lincoln Rhyme att hitta den verkliga mördare.
Boken handlar om att någon som har tillgång till information om offren, precis allt, har planerat allting. Morden och lägga ut bevismaterial hos andra offren så att oskyldiga personer blir dömda. De oskyldiga kan inte bevisa att de verkligen är det eftersom den verkliga gärningsman hade ändrat offrens bakgrund så att allting pekar mot dem. En dag blev det en kusin till privatutredaren Lincoln Rhyme ett offer, någonstans i boken tänkte mördaren att han valde ett fel offer för det var som att väcka en sovande björn. Lincoln Rhyme som är totalförlamad efter en olycka för flera år tidigare är en väldig duktig utredare som hjälper polisen. Han tillsammans med hans vänner letar efter gärningsman. Ju närmare de kommer mördaren ju mer blir mördaren arg. Då blir han väldig farlig. Författaren håller hela tiden på ett högt tempo och överraskar med spännande saker.

En lysande deckare och samme författaren hade skrivit bland annat I samlarens spår, som finns på film idag. Jag rekommenderar boken starkt till dem som tycker om deckare.

Dockmakaren

Skriven av Michael Connelly.

Det var ett tag sedan jag läste en riktig bra deckare, efter besvikelse av förra boken jag läste var denna en väldig upplyftande bok. Jag har fått tillbaka mitt intresse för deckare och vill gärna läsa fler deckare skrivna av Michael Connelly. Dockmakaren var spännande och välskriven!

Boken har egentligen 2 eller 3 historier (Jag säger tre eftersom jag inte läst hans tidigare böcker). Den första infallshistorien handlar om en rättegång, om huruvida polisen Harry Bosch handlat rätt eller fel vid ett ingripande av en seriemördare. Man får ett inblick hur det fungerar i USA och på de amerikanska domstolar. Väldigt intressant. Den andra infallsvinkel i boken är att man hade hittat nya lik mitt under rättegången, hade Bosch fällt ner rätt mördare eller om det fanns en till mördare? Som imiterade Dockmakaren eller var Dockmakarens efterföljare. Den tredje infallsvinkel som jag tror är för att jag inte läst hans tidigare böcker. Han gav utförliga miljöbeskrivningar i Hollywood och Los Angeles, en deckare med hårdkokt stil. Den sistnämnda gillade jag väldigt mycket och blev snopen över att jag inte hade läst böcker av Michael Connelly tidigare.

Jag vet inte varför, jag har svårt för deckare men jag tycker om dem när jag väl har börjat att läsa en deckare. Kanske beror det på att när jag var yngre ville jag hellre läsa romaner med kärlek i luften. Jag läste hellre fantasty. Skräck och komedier. Deckare var någonting som jag hade tagit avstånd till. Kanske berodde det på att jag inte var mogen för att läsa deckare? De sista åren hade jag börjat att läsa allt jag kom över och insåg att de deckare var faktiskt bra.

Efter jul kanske jag köper en annan bok som Michael Connelly skrivit så får jag se om jag fortfarande tycker om honom.

Den lilla fången : berättelsen om en förlorad barndom

Skriven av Jane Elliott.

En historia om en flickas förlorad barndom. En verklighetsberättelse. Det är alltid så sorgligt när man läser och hör om personer som haft det svårt, sedan blir man imponerad av att de är starka nog att göra sig hörda om vad de upplevt.

Flickan Jane var 4 år gammal när hennes mamma träffade en ny man. Från den dagen utnyttjade styvfadern henne nästan varje dag tills hon blev vuxen och fick mod att flytta från denna stadsdel. I 17 år hade styvfadern utnyttjat henne, misshandlat både fysiskt och psykiskt. Våldtagit henne. Det tog lång tid för Jane att våga göra en polisanmäla mot styvfadern och då fick hon hela släkten emot henne, hon blev hotad och mobbad.

Boken är lättläst och den påminner oss att varje familj har sina hemligheter bakom stängda dörrar. Vissa är svåra medan andra är lätta. En sorglig historia som är värt att läsa om och få oss att vara medvetna om att världen kan vara grymma mot barn.